Idag har jag sökt böcker på nätet från Vasa bibban till examensarbetet...måste kolla upp dem här nu nån dag.

Cyklat in till stan i det varma sommarvädret å varit på loppis å bl.a. fyndat en höst/vinterkappa för 15 euro. Kändes int riktigt som rätt årstid för det men om man hittar så hittar man. ;)

Köpt sommar-/festklänningar på stan med mamma. :) Bra att ha henne med när man shoppar nya kläder!

När mamma å jag cyklade hemåt for vi via butiken. Mamma gick in å jag väntade utanför vid cyklarna med allt vad vi hade köpt. Då kom en 50-årig utländsk (typ från spanien, tunisien...nå ditåt) gubbe cyklandes dit å ställde cykeln i ställningen. Men istället för att gå in i butiken börja han utbyta ord med mig på finska.
-Varmt väder idag..
-Jo, de e det..
-E du finländsk?
-Jo..men pratar svenska..
-Har du en man?
-?? Jo...Jo.. (va ska man annars svara?)
-Hur gammal e du?
-Varför undrar du de?
-Du ser så ung ut..för att vara gift. E du gift?
-Varför vill du veta de?

(Sen babbla han på om att nä, int vill han..han bara undra..å sen att de e bra att vara gift å dåligt att int vara det. Å att ha en pojkvän är inte samma som att va gift..å en del till som jag tyvärr inte hörde..)
Jag nickade å försökte le, men han märkte nog att jag va väldigt skeptisk å avvisande..
-Jag e int farlig..jag vill bara prata..
Sedan cyklade han iväg smått snopen..

I den stunden kände jag mig som en totalt typisk stereotyp finne. Kall och inte talvänlig. Jag har inget emot att prata med nya människor å ja sku gärna ha sagt mer om int finskan sku ha hållit mig tillbaka. Men va ska man ge för signaler ti en gubbe anyhow som nå av de första frågar om man har en man å e gift å sen undrar ens ålder till på köpet?